fröken mikaela

Nu är jag tillbaka här, förhoppningsvis gör jag ett bättre jobb än vanligt, men tvivlar starkt på det, haha.

 

Jag gjorde som jag alltid gör när jag tänkt börja skriva igen och det är att gå tillbaka i bloggen och läsa vad jag skrivit och känt under min "aktiva" tid.

holy smokes va deprimerande det var att läsa! Jisses, var jag aldrig lycklig eller? Haha

Där jag är i livet just nu, det är bra, genuint jävla bra! 

Jag nådde botten och trodde att den enda lösningen för att göra mig lycklig var en gastric bypass. 

Jag kom så långt att jag fick ett datum till op och skulle precis börja på flyt när jag kände att det var så fel, jag vill verkligen inte det här! 

Jag var ledsen hela tiden och ville inte göra nånting, jag kunde inte sova och hade sån ångest. Jag fejkade glad och säker på mitt beslut utåt, men inombords pågick en kamp hela tiden.

 

När jag väl berättade för mina nära och kära hur fel det kändes, så släppte allt! Precis allt! Jag sov som en drottning den natten, tårarna som var så nära på att svämma över i stort sätt hela tiden försvann och jag kände mig glad, riktigt glad! 

Där jag är känslomässigt i mitt liv nu, där vill jag stanna! Självklart har jag kvar mitt bittra jag också, men det är väl en del av charmen? ;) 

 

Jag har i så många år känt mig så ful och äcklig, men idag känner jag mig bra! Jag är bra som jag är, oavsett vad andra tycker!